”Are you here for the game? – Fotboll i Londons utkanter”

IMG_1366Helgens Merseysidederby mellan Everton och Liverpool var ett bra exempel på hur snuskigt ointressant den engelska ligafotbollen kan vara, då fotbollen inte är rund utan snarare fyrkantig. En massa haussade mediokra fotbollsspelare alla inköpta för ungefär 250 miljoner kronor som står stilla, passar fel och skjuter vingt. Det enda de fortfarande är förmögna till är att tackla och nicka och för det får de upp till en miljon kronor i veckan. Och som lök på laxen: Viasat Sport förnyade samtidigt sina TV-rättigheter för minst en miljard kronor: pengar du får betala via kabelleverantörernas fakturor och än mer reklam i sändningarna.

Ur detta perspektivet är det skönt att det finns en liten motståndsrörelse och om dess smått subversiva, ölstinna verksamhet i London har Johan Åberg, Erik Westin och Peter Johansson gjort en bok ”Are you here for the game?” (Idrottsförlaget). Med förord av Erik Niva. Det säljer säkert men de få djupt proletärromantiska raderna om seriesystemets ”outcasts” är uppriktigt sagt inget avgörande argument för att köpa boken. Den klarar sig säkert bra ändå, utan Niva-hypen.

Jag träffade Erik W. (Siriusmannen) på Bokmässan och han berättade om hur ett plötsligt infall blev till bok. Varken han eller hans medskapare är några demoner men det är en ärlig, uppriktig och romantisk bok om klubb- och supporterkulturen bakom de stora fotbollselefanterna i London. I huvudsak handlar det om fyra halvstora klubbar: Brentford, Leyton Orient, AFC Wimbledon och Barnet FC och boken genomsyras av det som alltid, med små korta avbrott av framgång, kännetecknar den typiska ”Homo Hammarby”, en fotbollssupporter som intuitivt vet hur hen ska bearbeta besvikelserna: ”Are you here for the game?”

Det är med andra ord en bok med mycket charm och närvaro. Rörig såväl till innehåll som grafisk design vilket i sammanhanget är helt rätt. Texterna är smålustiga och utgår alltid (tror jag) från att de tre besökarna möts av förvåning och kärlek eftersom några utlänningar har uppmärksammat deras lilla klubb. Bilderna är väldigt många och inte speciellt bra (många porträtt på gubbar i halsduk och vidvinkelbilder från kortsidesläktare) men bidrar även de till bokens tydliga ståplatsprofil – vår kärlek och beundran är större än våra ambitioner, och visioner. Are you here for the game?

Jag saknar, vid min första sporadiska läsning, färger på alla klubbar som presenteras – färger är fundamentet, ifall supportrar vore hundar är färger fotbollens urin. Jag saknar också ett något mer kritisk perspektiv, ibland. Speciellt när de snuddar vid politiska ämnen. Att bara skildra och berätta räcker inte alltid, tycker jag. Men det räcker väldigt långt. ”Are you here for the game? är en bok som påminner oss om fotbollens egentliga värden – för alla oss som inte spelar.

Slutsatsen är, och jag skriver detta i polemik med Nivas romantiserande förord,  dock att alla klubbarna och alla ärliga supportrar drömmer om att just deras klubb en lördag, i en ganska parallell dimension och Vintergata nära oss, ska bli lika stor som elefanterna i EPL – visst går fotboll ut på att vinna! Are you here for the game är en fråga som egentligen alltid kan besvaras med både ett rungande ja och ett melankoliskt ”nja”.

Annonser

About this entry