Bäst i världen – på serier

Nu hade jag i och för sig läst tabellen fel och Linköping var utan guldchans men tanken var bra. Och Rosengård verkar ta guld, framförallt tack vare en ny tjej från Balkan som heter Andonova och har en grym vänsterfot – väldigt roligt att se henne. Nu kommer den ursprungliga texten…

Man skulle kunna tro att seriemakarna i damallsvenskan är bäst i världen eftersom de säsong efter säsong prickar in en potentiell seriefinal i sista omgången av serien. Egentligen handlar det nog mer om att de tänkbara titelkandidaterna sällan är mer än två, om ens det.

Rosengård såg ut att springa hem serien, så som planerat men deras planering var CL. Till sommaren försvann alla bra spelare och ersattes av  spelare av bra allsvensk klass. Det var troligtvis sista gången på överskådlig tid som ett svensk klubblag hade ambitioner att ta sig till CL-final. Från och med nu är det lågbudget  och Karl Eriks Nilsson högerhand som gäller när det handlar om svenska damlag och medaljer  från fotbollsbossas fingrar.

Samtidigt vill jag påstå att intresset för allsvenskan blivit större – kanske inte i publiksiffror men rent allmänt. En serie med flera topplag är roligare än ett eller två löjligt överlägsna.

Rosengård mot Linköping ska bli riktigt roligt att följa, på skärmen (magsjukan sätter stopp för alla externa excesser). Inte för att kvalitéen kanske blir så hög som vi vant oss vid men att det är en enskild match som gäller allt. Sådana är alltid spännande, oavsett genus, ålder eller serienivå.


About this entry