Förvirrat om Fredrik och Touren

Skärmavbild 2015-12-06 kl. 08.53.25Sitter i decembermörkret och filar på mina sportboksrecensioner, bland annat den om cyklisten Fredrik Kessiakoff  ”Mitt eget race : livet, cykeln och bergatröjan” (Volante).  Har ont i mitt hamstringfäste och har en tjock kudde på stolen för att ö h t kunna sitta. Har dessutom inte kunnat göra annat än cykla försiktigt senaste tre veckorna. Lider av tydlig abstinens vilket nästan får mig att föranmäla mig till Paris-Roubaix  (versionen ”öppna kullerstenar”)  den 9 april. Diskuterar taktik och materialval med min vän Johan, passionerad 56-årig elitmotionär.  Jag är så nära att anmäla mig, fattas bara en hel hamstring, ett par månaders träning, en cykel, att ha tid i början av april och kanske även en kropp som tåler 18 tuffa mil.  Idag har jag nada, ja förutom drömmen att vinna över mig själv.

Hittar en kort ”spalt-text” jag skrev om Kessiakoffs bok i somras, på NT-kultur:

”I morgon är det dags och jag startar fredagen med att läsa ut Fredrik Kessiakoff självbiografi ”Mitt eget race”. En ganska medioker bok men med vissa höjdpunkter, dock inte så höga att det motsvarar en rödvitprickig bergströja i åtta etapper i Touren 2012.

Innan jag cyklar iväg till jobbet och skriver en spalt om boken ska jag skriva om en av de mer intressanta delarna, den som återfinns i så många svenska idrottsbiografier. För jag blir alltid lika förvånad över svenska elitidrottare som inte ens efter att de avslutat en hyfsad men inte fantastisk karriär berättar att de inte tror på mental träning.

Det är ”inte min grej” skriver/tycker Fredrik (och författaren Fredrik Emdén).

Ändå har vi här en kille som provar allt utom att dopa sig. Han kör som professionell landsvägscyklist på LCHF-kost några månader för han tror det är bra. Resultat: katastrof! Han provar andra kostidéer, träningsmetoder men att han skulle testa mental träning kommer aldrig på fråga.

Samtidigt är det en man som sviks av många. Enligt Fredrik själv.

Hans tränare sviker honom.

Hans arbetsgivare sviker honom.

Hans agenter, hans chefer och lagkamrater sviker honom.

Men detta är helt oförklarligt, enligt boken, för Fredrik gör aldrig något fel utom att möjligtvis vara alltför ambitiös och alltför snäll. Det är märkligt, nästan fascinerande dunkelt  – för om de inte nådde sitt max, varför inte ens fundera på om det fanns något annat de hade kunnat göra istället? ”

 

Ps Ännu märkligare är att SVT /UR sände ett program med spökskrivaren, i serien ”En bok, en författare”, intervjuad av Ulrika Kärnborg 15 oktober i år, fyra månader efter utgivningen, en månad efter cykelsäsongen, ett och ett halv år efter att Kessiakoff avslutat sin karriär.  ”Journalisten” Fredrik Emdén som han kallas på public service-TV:s hemsida är ju varken den officiella författaren eller den som upplevt bokens innehåll. SVT /UR har inte ens fått titeln rätt eftersom boken officiellt heter  Mitt eget race : livet, cykeln och bergatröjan (9789187419867) av Fredrik Kessiakoff”, enligt Bokus. Så Emdén är varken boken eller författaren utan möjligtvis ”ingen bok, två författare” och ändå…

”Journalisten Fredrik Emdén skriver i biografin ”Kessiakoff – livet,cykeln och bergatröjan” om en av Sveriges bästa landsvägscyklister. Vi får följa Fredrik Kessiakoffs liv och hans hårda träning. År 2012 deltog han i cykeltävlingen Tour de France. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.”

 

Annonser

About this entry