Den närmast perfekta matchen

0-0 kan vara vackert, speciellt när 0-0 vid fulltid känns som ett halvtidsresultat. Som om berättelsen inte tog slut här utan fortsätter på lördag – då Man United möter Swansea hemma. Det är en ”cliffhanger” med en 64-årig blek men desperat holländare med snett leende i huvudrollen. Van Gaal hade slängt all sin tro på offeraltaret och spelade offensivt från avspark.  Laget som misslyckats göra mål i 11 av de 26 senaste ligamatcherna (rekord) tryckte på framåt, från avspark. Thibaut Courtois, och ramverket, räddade Chelsea. David DeGea räddade Man United. Hade United haft en målskytt av klass hade man vunnit matchen – nu har man Wayne Rooney ( eller som kommentatorn kallade honom: ”Wejn Rååni”).

Däremot var 30-åringen lysande i rollen som falsk tia. Fantastisk spelförståelse och bollmottagning, bra passare men han är en blott en f d skyttekung. När han trots allt fick chansen i slutskedet bredsidade han högt över från fem meter.  Jag skrev i går att han hade en favör hos domarna så som levande legend och det visades i går då han stämplade Hazard på vaden – fullkomligt medvetet. Domaren visade gult. Watfords Aka fick rött direkt för samma förseelse med skillnaden att hans stämpling var lite högre men helt oavsiktlig.

Det var framförallt målvakternas match men också den offensiva fotbollen och den bra tempofyllda fotbollen. Här var äntligen två lag som spelade snabbt och vars spelare hade den tekniska färdigheterna att förgylla tillställningen.

Eden Hazard såg åter ut som den världsforward han kan vara. Matic och hans aviga vändningar och vridningar dribblade av fler spelare än någon annan. Målskytt är han dock inte – matchens bästa chans placerade han på 18:e bänkraden!  Är det vad man menar med en ”sitter?” 🙂

I andra halvlek mattades tempot och Hazard var dödstrött sista fem, orkade inte ens jogga. Men första halvlek erbjöd allting jag vill ha av en fotbollsmatch: kamp, högt tempo, individuella nummer, målchanser och bra målvaktsarbete.

T o m Expert-Ola och Erik var imponerande och för en gångs skull hörde vi inte studion gnälla över en 0-0-match. De använde inte ens begreppet ”energi” förrän efter slutsignalen, och då var det Ola Nyström som inte kunde låta bli.

Annonser

About this entry