Barça vann 7-5 och andra matcher denna helgen

Har ännu inte återhämtat mig från de fantastiska 20 minuterna på Camp Nou. Denna oförställda glädje var oerhört smittande. När jag i framtiden kommer tvivla på elitfotbollen, och jag gör det väldigt ofta, ska jag plocka fram minnesbilderna från söndagen den 14 februari.

 

Samtidigt brukar sådan här lekfullhet inte accepteras, man får inte förnedra professionella motståndare. Varför det var möjligt i går kan enbart bero på vad som hände i Vigo i höstas då Barça fick stryk 4-1. Det var en av de största förlusterna i modern tid, mot andra lag än Madrid. Alla pratade om ett ”förnedrat” Barça. Enbart därför tror jag Guidetti och de andra accepterade att Barça lekte med dem sista 20, efter 3-1-målet.

 

Jag såg en massa annan fotbollen i helgen, förkyld och berövad smak och lukt för sjunde dygnet så kunde jag inte skriva om omeletter. Fotbollen fick företräde. Förkylningen har jag inte heller återhämtat mig ifrån, den står på med fullt blås.

 

I lördags var Valencias målvakt Diego Alves tillbaka efter nio månaders knäskada. Och plötsligt tog manager Gary Neville sin första i La Liga, på tio försök. Det satt långt inne (två mål runt 75:e vände resultatet till 2-1) men Alves räddade både laget och sin manager.  Detta trots att han inte fick någon straff emot sig – Alves är kanske bäst i världen på straffar med nära 43 procent räddade. En målvakts betydelse ska aldrig underskattas.

 

Såg AIK var totalt överlägsna svenska mästarna i 60 minuter. Det var en match som borde slutat typ 8-2. AIK saknade hela centrallinjen, Norrköping saknade enbart motsvarande linje, i övrigt var alla mästarna där utom Andreas Johansson, och den utomlands flyktade Alexander Fransson.

 

Ser fram emot matchen mot ”mitt” ÖFK på lördag. Ifall nu någon sänder den. Verkade inte som det var en match CMore valt trots dess betydelse.

 

Östersunds 1-1 mot Ranhem var inte ett rättvist resultat i en match ÖFK borde avgjort i första halvlek. Men dåligt försvarsarbete ställde till det. Ofta. Dessutom luftade ÖFK en del nyförvärv som alla inte var så bra, mot just Ranhem och spelar man det så ovanliga 3-4-3 tar det naturligtvis ännu längre tid att acklimatisera sig i Östersund, och lördagens tunga snöfall.

 

Såg en del av St:Etiennes 1-1 seger mot Monaco. De gröna var väldigt överlägsna och jag lutade åt att det var hemmalagets styrka och inte motståndarnas svaghet som uttrycktes i spelet. Fast Monaco var dåligt, bara kanske inte så uselt som chanser och spel gav syn för. Så stack Monaco upp och  kvitterade i slutskedet efter en hörna och kaotiskt klungspel. Orättvist men samtidigt pinsamt att inte kunna avgöra. Franska ligan är den mest målfattiga i Europa och det beror delvis på att det finns så få bra avslutare.

 

Så toppmötet Man City – Spurs, dopat av Arsenals vinst mot Leicester. Jag trodde jag skulle få se ett revanschsuget hemmalag efter förnedring inför samma supporters en vecka tidigare. Och jo, det såg bra ut första 20 med snabba omställning och en ständigt löpande Aguero. Fast han var helt ensam, YaYa Touré var uppsatt som hjälpforward men hur mycket jag än tycker om honom, han är ingen forward. Han vägrade dessutom ofta att ta sig in i straffområdet och jag förvånas över att Pellegrini med tanke på förutsättningarna fortsätter göra som sin olycklige kollega på andra sidan staden – att enbart spela med en isolerad forward. Jag förstår det inte.

 

Komapany var tillbaka och tätade bakåt men kunde inte göra något åt den ruskigt hårt dömda straffen på Sterlings hands. Han hoppar upp, vänder rygg och ansikte bort från bollen och sträcker ut benet för att täcka. Att han då måste lyfta underarmarna är en del av den naturliga rörelsen. Så bollen träffar armbågen, bakifrån och matchen avgörs målmässigt.

 

Å andra sidan var Spurs värda alla tre poängen. Jag tycker fortfarande att de är överskattade men de jobbar kopiöst och uppoffrande. Hörde Viasatfolket berätta (bra söndagssändningar förresten) att Spurs löper näst mest i ligan och Man City näst minst, efter Aston Villa. Det är avslöjande siffror för en manager som tillåtits misslyckas i tre raka säsonger och en klubb som inte kommer må bra förrän till sommaren.

Annonser

About this entry