Brutal makeover väntar på Bernabeau

Det är inte ofta man önskar att en match slutar 0-0. Jag fick fel men gläds lite ändå. På sätt och viss slutar Real Madrid – Atletico som förväntat, med fula efterslängar och stämplingar på vrister och i magar. Och jo, Sergio Ramos var inblandad. Kändes som Pepes ande svävande över Bernabeau.

För övrigt är namnet på stadion hotat eftersom en kommission med olika akademiker kräver att alla Francoepokens namn ska strykas från stadens offentliga platser, från gator, torg och annat. I de allra flesta spanska städer är de helt borta men inte i Madrid. Av de cirka 170 namnen är Santiago Bernabeau ett. Han var inte enbart Madrids president under 35 års förtryck utan även nära vän till General Franco. Staden reaktionära Real Madrid-supporter till borgmästarinna vägrar.

En ännu mer märklig, ja rent bisarr känsla var att sitta och halvhoppas på att Madrid skulle kvittera.

”Cholo” Simeone är den nye Helenio Herrera. Den argentinske fransmannen startade för övrigt sin tränarkarriär just i Atletico, med Garvis Carlsson och Antonio Durán som spelare. Mot Madrid låg man lågt och försvarade i 90 minuter. Vart femte minut flyttade man upp spelet och rullade boll i backlinjen för att spara tid och kunna andas. Ett ganska korkat spelande Madrid störde inte. Jag ifrågasatte Zidanes taktiska kunnande och ledaregenskaper redan då han utgås till ”Mister”. Den tvekan har inte minskat de senaste matcherna.

Atletico hade tre avslut, två av dem på på mål och vann 1-0. De har målskillnaden 36-11 på 26 ligamatcher. De är fem poäng efter Bara med en match mer spelad. Madrid kan vara tolv efter i kväll. I en kommande text ska jag spekulera i vilka få Madridspelare som kommer vara kvar till nästa säsong.

Annonser

About this entry