Handfallet Rosengård

Såg andra halvlek av CL-mötet på Gamla IP och förvånades över alla misstag Rosengård lyckades göra. Att förlora hemma 1-0 är fatalt i sådana här sammanhang och det såg ut som det mediokra Frankfurt var oerhört mycket mer erfaret än Rosengård. Varför gör FC Rosengård mig hela tiden så besviken, när de är på planen? Utanför planen är de en förebild i mångt och mycket men på…

Har det med tränarnas kompetens att göra? Att tyska lag hela tiden slår överlägsna svenska lag för att de har bättre tränare och därför är bättre som lag betraktat? Varför är tyska lag ständigt mer homogena, taktiskt sett, än svenska?

Marta – fortfarande en av världens bästa spelare med boll men ifall man också räknar med bolltapp – håller hon då allsvensk klass? Hur många gånger behåller Rosengård bollen inom laget efter att hon har haft den?

Var det hon som lyckades missa bollen mindre än en halv meter framför öppet mål?

Hur många dåliga bakåtpassningar till backlinjen slog Rosengård? Att vändande mittfältare spelar bakåt utan marginaler brukar innebära att tränaren äter en efter matchen men Jack var nog mätt redan i pausen.

Hur kan en så erfaren spelare som Lina Nilsson helt ohotad hoppa upp och slå bort bollen med handen och därigenom troligtvis avgöra hela kvartsfinalmötet? I herrfotboll hade det här blivit en omedelbar utredning om mutade spelare.

Att den korsbandsskadade målvakten (för övrigt knäskadad av Marta) tvingas gå ut efter 13 minuter känns inte riktigt seriöst. Varför chansade man med en spelare som nu troligtvis är borta hela säsongen?  Sofia Lundgren var chanslös på straffen och skottet i stolpen. Såg lite rostig och ovig ut men i går hade det inte spelat någon roll vem som stod i Rosengård.

I början av andra löpte sig Natasa Antonov fri, fick en en perfekt djupledsboll men lyckades på något sätt att helt oförklarligt hoppa över bollen…

Bästa spelaren på plan: Gaëlle Enganamouit! Underbart steg, härlig teknik.

 

 

Annonser

About this entry