”Gärna bok men först ett rejält album…”

Nu har vi samlat ihop oss så pass att vi blivit med bok igen. Nummer 2, som man skriver det på fotbollssvenska.  ”En i laget” (Lilla pirat) har skickats till tryck och här skriver 12 av Författarlandslagets aktiva spelare var sin ungdomsnovell om fotboll. Vi har alla begåvats med Semic/Panini-liknande samlarbilder och speciellt roligt är att ha med två nya oerhört begåvade tjejer: Johanna Nilsson (3) och America Vera-Zavala (med Socrates nr 18). Boken kommer i slutet av maj och vi tänkte fira det med en releasematch – om vi nu hittar några som vågar möta oss. I Malmö eller i Stockholm. På Friends eller Gamla IP. Vad gäller bilderna så är det ju så att oavsett ens litterära verkförteckning, man är inte riktig fotbollsspelare innan man blivit samlarbild…. Skärmavbild 2016-04-13 kl. 11.23.04

Rubriken syftar naturligtvis på de Socialdemokratiska vinnarnas valslogan vid folkomröstningen om ATP (allmän tjänstepension)  1959: ”Gärna medalj men först en rejäl pension..”. På den tiden var inte fotbollsspelarnas inkomster pensionsgrundande eftersom de inte hade några inkomster – alla betaldes svart och det som proffsen tjänat in och skattat för utomlands gav dem inte heller högre svensk pension, tvärtom. Dels fick de skatta rejält för vad de tjänat men inkomsten var inte pensionsgrundande så de fick betydligt lägre pension än om de stannat kvar i Sverige , arbetat heltid och spelat fotboll på fritiden, avlönad under bordet. Detta var den svenska idrottsmodellen fram till cirka 2000-talet.

En lustig detalj i denna mörka soppa är att före lagstiftningen svängde domstolarna till spelarnas och klubbarns förmån genom att kräva allt bättre bevisning. Sålunda friades i mitten på 1990-talet MFF och Robert Prytz. Prytz hade då han återvände hem från 10 år i bland annat Italien, Skottland och Schweiz inga andra inkomster än de MFF betalde honom per månad för att sparka boll på heltid. Domstolen fann det rimligt att Familjen Prytz levde på 4 000:- i månaden. Det gjorde inte Prytz fru som skiljde sig och flyttade tillbaka till Skottland.

Mig veterligen blev Robert Prytz aldrig bok men det är inte försent än…

Ps Ifall någon undrar så ja, min pappa var kronofogde…

 

Annonser

About this entry