Söndagen…

När jag klockan sex på söndagseftermiddagen gick över gården stod min granne och grillade majs – han vände sig om, såg på mig, blicken var bedrövad:  ”du talte inte men dina ögon talte” som det heter i den svenska 1800-talsdikt som sägs handla om det plötsliga mötet med en älg i skogen, eller ens älskade, eller en besviken MFF-supporter.

Ett par timmar tidigare, efter klockan tre men före klockan fem på söndagseftermiddagen, hade jag hört hans upprörda skrik genom de öppna balkongdörrarna. Jag hörde inte vad han skrek men jag hörde tonen och tänkte på hans lille son i TV-tröjan med nummer 22 på ryggen, han som tippade 6-0 när jag tippade 6-1. Hur hanterar han sin besvikelse, mer än att äta grillad majs?

Dessa intryck  och ett par HIF-supportrar här och på Twitter som vill ha kommentarer är fortfarande allt jag vet om skånederbyt. Hade planerat att se både den matchen och Barças men tvingades jobba och kunde inte sedan tillbringa första kvällen med tjejen på tre veckor med att kolla gamla fotbollsmatcher. Hon hade säkert tyckt det var OK men det hade känts väldigt fel. Kunde inte och ville kanske inte heller eftersom jag utgår i från att MFF tappade poäng och det är fortfarande svårt för mig att förstå hur så många duktiga fotbollsspelare kan prestera så lite tillsammans. Å andra sidan misstror jag så många i skånsk fotboll, jag tror ju varken att Henrik eller Allan är tillräckligt bra tränare för sina båda lag. Nu får knappast Allan sparken under EM-uppehållet men med tanke på att de är förmodligen de enda som planerat in en formtopp till början av maj, och misslyckas i vårsäsongens viktigaste matcher – hur mycket förtroende har Allan, egentligen?

Sedan kan jag vända på hela resonemanget om sorg och känna en tillfredsställelse över att HIF stod upp och tog poäng på hemmaplan. Mot det lag jag var övertygad om skulle springa hem allsvenskan. Men är inte heller säker på att jag se en gammal match för den verkar så avslagen nu i efterhand men jag ska göra ett försök senare idag och återkommer med kommentarer. Motstridiga känslor. Jag unnar verkligen HIF-supportrarna deras glädje/skadeglädje och mest av allt önskar jag att Jordan gjorde mål och kommer med i EM-truppen på tisdag, eller onsdag. När det sedan är dags att spela VM i Ryssland och ifall Sverige är med där så är Jordan en av de som ska bära det svenska laget – tror jag. Då är erfarenheter från EM om inte guld så i alla fall värda en placering eller två.  Ska bli spännande att se om Hamrén tar ut någon spelare för framtiden eller han slutar som han börjar, med att ta ut en trupp med halvt invalidiserade 34-åringar, likt Markus Lantz.

Vad jag såg i går var highlights från Camp Nou som min katalanske vän skickade. En grym Messifrispark, massor av chanser och någon enstaka Espanyolkontring. Kunde blivit 6-1, stannade vid 5-0. Bra så. Nu är det ny måndag med sol och värme!

 

Annonser

About this entry