Målvakter – finns de?

Fotbollsmålvakter ställer sällan krav på rubriker eller cred. Men ett minimum av erkännande borde vara att de existerar, att de är med i laget och på planen.

Igår hade Norrköping ett väldigt farligt avslut efter hörna. Sebastian Andersson direktskarvade en boll som Andreas Isaksson räddade med underbenet, vaden, på mållinjen.

Det är OK att Lasse Granqvist och Jon Persson inte ser eller bryr sig om räddningen när det sker men på reprisen? Då refererar de till allting som händer före räddningen, nämner namnen bollens väg men sedan tystnar de. Det är som om målvakten bara var en anonym vägg – något som räddar eller inte räddar och att denne spelare och hans bidrag till matchen är helt ointressant.

Man kan diskutera hur pass svår blockeringen är men det är egentligen just ointressant – Isaksson räddar ett givet mål ifall han inte stått exakt där och blockerat bollen exakt så som han gjorde. Jämför gärna med Djurgårdens ledningsmål där Norrköpingsmålvakten inte står dit skarvningen skickar bollen. Han kan absolut inte lastas för målet men han står inte där bollen kommer och han försöker kasta sig (kollapsa) istället för att försöka göra en ”bandy- eller handbollsparad” med ett ben. Fortfarande inget fel men bollen går i mål.

När farligheterna repriseras senare i första halvlek återupprepas anonymiserandet av målvakten och i halvtid misslyckas även Olof Lundh och Jonas Dahlquist att nämna räddningen och Isaksson avgörande insats. Först när Dubbel-Anders får chansen att säga något tar han upp Isakssons parad. Just Dubbel-Anders som jag kritiserade för att inte nämna räddningar för en vecka sedan när Norrköping mötte HIF.

Jag väljer att svälja och uppfatta det som att Dubbel-Anders fortsätter utvecklas till landets kanske bäste TV-expert.


About this entry