Målvakten – offensivens nye nyckelspelare

I söndags hade jag den stora glädjen att se många oerhört duktiga målvakter (och höra många duktiga experter och kommentatorer). Diego Alves och hans båda straffräddningar var magiska redan före frukost och prisades med rätta och på ett bra sätt av den engelske ensamkommentatorn. Han inte enbart hade ett bra spanskt uttal, hans bedömning och förklaringar av, Valencia-Atletico Madrid var närmast perfekta. Insiktsfulla, ödmjuka och när så krävdes entydiga. Dessutom pratade han inte alltför mycket vilket engelsmän annars ofta gör.

Hade rent av en excellent söndagseftermiddag med hela Viasatgänget, från studion till gubbarna på plats i de olika länderna, eller de i ett lite bås i Stockholm. Helt underbar tills  Bojan Djordic och Glenn Strömberg började betygsätta och kritisera målvakter. Då märks att det att Strömberg inte spelat fotboll sedan 1900-talet men generellt tycker jag att båda, liksom de flesta andra TV-experter, har vissa uppenbara brister i förståelsen av  målvaktsarbetet.

Det finns mycket att diskutera vid Stokes kvittering. Bosse Petersson visade tydligt redan i pausen att det i första hand inte var tack vare ett bra Stoke utan på grund av ett överraskande dåligt försvarsjobb av Man United som skapade bortalagets överraskande många lägen. Ännu tydligare blev det vid målet. Många gör fel men minst fel gör målvakten De Gea – och ändå det är han , enbart han, som den annars så utmärkte Bojan Djordic kritiserar.

Märkligt att se hur Joe Allen, målskytten, vid första skottet befinner sig ute vid straffområdeslinjen med innermittfältarna Pogba och Herrera men medan han sedan springer mot målet står samtliga Man Unitedspelare kvar helt stilla och bara tittar. Så att Stoke faktiskt är tre mot två utespelare i straffområdet när Allen bredsidar in bollen i tomt mål.

Lika fel har Glenn Strömberg när han bestämt sig för att kritisera nye målvakten Bravo. Han dissar Bravo när denne desperat söker en medspelare att passa. Glenn förstår inte, eller vill inte se, att målvakter absolut inte ska ”tjonga i väg bollen på ett tillslag” som Strömberg uttryckligen önskar. Säger man så har man inte fattat vitsen med Peps taktik.

Idéen är att låta målvakten ha mycket boll, speciellt Bravo som är inköpt enkom för att han är bättre på fötterna än Joe Hart. Både Pep och Pochettino vill pressa extremt högt men Pep ger också målvakten en större roll. Den kan sammanfattas i det faktum att Bravo är en anfallspelare. Man Citys offensiv spel börjar med att Bravo har bollen vid fötterna. Han lockar motståndarna att pressa högt och helst inte enbart låta en man springa mot honom utan även få yttermittfältare att förirra sig långt ned mot hörnflaggorna för att stoppa en kort passning i sidled.

Under de här omständigheterna får Pep istället för att ha ett samlat motståndarförsvar på andra sidan planen och en egentlig spelyta på kanske blott 30 meter fått motståndarna utspridda över 70 meter. Deras backlinje, speciellt i det England där nästan alla spelar med fyrbackslinje, ligger den kvar på egen planhalva medan mittfältarna befinner sig på ett avstånd av 20-30 meter ifrån varandra.

Hela idéen är att pressen är värdelös när det inte finns något understöd. Kan Bravo locka upp motståndarna och sedan sätta bollen på en mötande medspelare vid mittlinjen (som vänder upp eller passar bakåt till en mötande, rättvänd innermittfältare) har Man City plötsligt ett offensivt överläge mot motståndare som är både utspridda och oorganiserade.

Väldigt mycket i dagens elitfotboll går ut på att locka fram en hög press och sedan slå den, tack vare målvaktens förstapass. Målvaktens kyla och passningskvalité är helt avgörande. Det liknar väldigt mycket basket där den defensive returtagarens första pass är avgörande för hur snabbt guarden kan få bollen och föra den över till motståndarnas korg. En snabb förstapass och det blir ofta enkla poäng, två sekunder efter det missade skottet. Vågar/kan inte returtagaren slå passet med en gång blir det istället ett långsamt ”set up-anfall” med avslut och dålig procent efter 20 sekunder.

Spurs-Man City var en oerhört rolig och underhållande match för båda lagen pressade högt och nästan aldrig har jag sett så mycket målvaktspel med fötterna. Spurs vann matchen för att de dels är mycket mer bekväma med att ta emot målvaktens passningar än de Man City spelare som varken förstår eller vill eller kan spela som Pep önskar och kräver. Spurs kom snabbt till anfall, Man City gjorde det inte. Oförmågan syntes redan mot Celtic och den blev inte bättre av att de mittbackar som ska springa ned mot hörnflaggorna och locka med sig motståndarna forward och yttermittfältare blev kvar på halvplan. Deras oförmåga, feghet tvingade Bravo att flera gånger improvisera eftersom han inte hade någon att passa. Och jag tror inte att Pep kommer låta till exempel Jesus Navas bli adressaten för höga bollar att nickskarva vidare i fortsättningen.

Glenns kategoriska, och felaktiga, bedömning av målvakter förstärks av hans kommentar vad gäller Bravos utmärkta straffräddning. Bravo läser, går rätt och blockerar helt perfekt, Men det imponerar inte på Glenn Strömberg. När kommentatorn påpekar för honom att målvakten faktiskt tog straffen så säger han:

”Visst räddar målvakten med det var framförallt en väldigt dåligt slagen straffspark”.

Det var det inte alls. Visst, den var i bra höjd för en målvakt men den var både hyfsat hård och skruvad. Men Bravo läste den, lurade Lamela att skjuta där och då menar Strömberg att straffen är dålig.

Jag tycker verkligen att Viasat Sport borde ta in Magnus Hedman eller någon annan som kan ge perspektiv på målvaktsarbetet. Inte enbart för att deras gubbar ofta är orättvisa och har fel utan även för att det skulle ge den där ”diskussionen” och känslomässiga meningsutbytet som Viasat så gärna vill ha. Speciellt nu när målvakten alltmer integreras i den offensiva taktiken.

Varför inte bjuda upp till en ”varannan målvakternas”?

Söndagens avslutades med att Barcelona sprang rejält på pumpen mot Celta Vigo. Luis Enrique vill spela som Pep, vill ge målvakten samma oerhört viktiga och modiga roll.  Men Bravos ersättare i ligan, tyske landslagsmålvakten Ter Stiegen, slog nu en passning i huvudet på en framstormade motståndare vars ofrivilliga nick avgjorde matchen. Så kan det också gå med anfallsspelet ibland…

 


About this entry