Mer sportlitteratur

dsc00869-1

De Refuserades salong. Ibland för att de är dåliga, ibland för att de helt enkelt inte är tillräckligt bra i en grymt hård konkurrens. På bilden finns några titlar som en annan sport-litterär säsong tampats om en poängplats. Självfallet kommer jag även recensera dessa, ifall jag inte redan gjort det här på bloggen.

Idag börjar min jättelika genomgång av årets svensk sportböcker att publiceras. Den är lite annorlunda än den brukar vara. En orsak är mängden – jag har med 47 och det finns faktiskt några obskyra titlar till. Jag ska försöka länka till genomgångarna här på nätet, ifall de ligger uppe, på nätet. Eventuellt tvingas ni lösa en enkronas-prenumeration – ifall ni tror genomgångarna kan vara värda det.

 

Det kommer dessutom fler, och annorlunda, genomgångar senare i veckan här på bloggen. Jag ska även försöka sätta samman några listor. Till exempel på 10 bästa fotbollsböckerna, 10 bästa översatta (de bästa böckerna, inte översättningarna- sportboksöversättningar är ofta väldigt slarviga: i t ex Pirlo-boken står det om Nord, Syd och ”Mittersta Italien”). 5 bästa cykelböckerna ( fullkomligt oöversatta) plus några danska böcker om fotbollsstraffar, spelskandaler och en dels annat ytterst läsvärt.

 

Jag kommer också ranka alla titlarna, från vinnare till jumboplatsen. Just de två är redan utsedda medan det ofta vad gäller andra placeringar är ganska svårt att vara exakt. Skillnaden mellan 17:e och 34:e behöver inte vara så stor. Å andra sidan är det likadant i sport, att Maria Rydqvist bara blir 34:a i en längdskidtävling kan bero på att vallagubbarna alla är män och vallar för 30 kilo extra tyngd. Eller att de svenska tjejerna fick åka buss i stället för flyga till tävlingen. Fick stå och vänta i den allmänna liften 1, 5 timme medan VIP-liftkorten gick till männen och pojkarna på försäsongslägren. Eller finns det en rent medicinsk och kvinnlig förklaring, som mens eller postgravida komplikationer? Har hon inte kunnat träna tillräckligt eftersom SOK inte kompenserar kvinnor som föder barn – det är liksom ett slags straff att föda under karriären tycker SOK…

 

Finns mycket intressant att skriva om Marias bok men jag kommer försöka formulera en adekvat om än ibland kortfattad förklaring till varje enskild placering i den litterära prislistan, framförallt vad gäller jumbon.

 

Här på bloggen kommer jag även publicera recensioner av böcker som inte är med i den här helgens granskningar. Vanligtvis för att de inte var tillräckligt bra, eller intressanta eller att de kom sent. Som i fallet Sportförlaget.

 

De lovade författarinnan Maria Rydqvist att de skulle skicka ett recensionsexemplar till mig. Så jag väntade, förgäves. Då vände jag mig direkt till förlaget och fick reda på att de inte ville skicka mig någon. Den direkta anledningen, även om det inte sägs rent ut, är att jag har kritiserat en del av deras böcker. Inte alla, det finns även ett par väldigt bra böcker i deras backlist men att skriva vad man tycker om böcker vars enda skäl till existens är att maximera profiten gillas inte.

 

Jag kan förstå att det inte gillar kritiken men att inte skicka en bok som jag redan uttryckt min beundran för kan jag faktiskt inte fatta. Nu kommer ett par hundratusen läsare att missa min hyllning och rekommendation att köpa boken bara för att gubbarna i Västerås är sura på mig.

 

Boken är så pass intressant att jag köpte den på Adlibris så nu kommer ända tidningar med drygt en miljon pappersläsare att ta del av min hyllning. Trots Sportförlaget. Så kan det gå. Även ett självmål är ett slags mål, som Lundell hade kunnat säga ifall han gillade bollsporter.

 

 

Annonser

About this entry