Goons i engelsk fotboll

Ser Liverpool och Man United förlora poäng, många poäng. Det är intressant för det visar på några av problemen engelska lag har, trots alla miljoner.

 

Lätt generaliserat påstår jag att klubbar med icke-engelska managers föredrar spelarna med bollkänsla medan engelska managers helst blandar upp det med en spelartyp som inte borde överlevt 1980-talet. Men här återfinns han, ja inte bara lever utan han även frodas här – den engelska fotbollsvarianten av den transatlantiska hockeyns ”goon”.

 

En goons enda uppgift är att förstöra för motståndarna. Han ska tackla, provocera, ibland starta bråk för att få motståndarna ur rytmen. Charlie Adams i Stoke är en typisk ”goon”. Han ser ut som en gammal gubbe och kompenserar långsamheten med att ständigt springa. Bollkänslan, bristen på detta, kompenserar han genom att försöka undvika ha bollen. Men utan boll springer han omkring och söndrar: skapar passningsskuggor, ligger tätt på motståndarnas spelauppbyggare, skaver lite extra, snackar oupphörligen skit och skapar frustration, olust och misstag hos motståndarna. Kåmark använder begreppet ”krypa in under huden hos motståndarna” vilket är en utmärkt beskrivning av hur tätt de markerar.

 

Jag gillar den rollen, det var ungefär så jag själv tänkte mig när jag fortfarande spelade ute förutom att jag inte skavde och snackade skit. Fast med en hyfsad passningsfot. Att se den rollen, i EPL, utan någon som helst tillstymmelse till bollkänsla är både underhållande och fasansfullt.  Det slår mig att alla engelska managers har en eller två renodlade sådana spelare, Big Sams lag ofta ännu fler.

Sedan finns det kvar spelare från klubbar med utländska mangers som varit engelska i sin ideologi. Ta Man Citys Pellegrini som älskade den här typen av spelare ifall de var sydamerikaner. Fernando (och delvis även Fernandinho) som fått spela en hel del på grund att Man Citys många skador är en typisk goon. Så typisk att han som spelar på en viktig position för att Bravos passningar inte kan ta emot dem. Vilket inenbär att Bravo tvingas ha andra alternativ och i förlängningen  gör att de släpper in mål och förlorar matcher. För ett lag som vill locka motståndarna till att pressa högt måste han en bollsäker defensiv mittfältare som tar emot passningar felvänd.

Jag förmodar att utvecklingen med Brexit ( andra mindre fördelaktiga skatteregler och dyrare att värva utländska spelare) innebär att allt fler jag kommer att härbärgera denna typ av spelare och att det gradvis kommer att underminera engelsk fotbollens kvalité.

 

Annonser

About this entry