Allsvenskans målvakter – en orättvis vårranking

När det är jämt avgör målvakterna. En bra räddning eller ett litet misstag och det skiljer 6 poäng mellan två, små enskilda ingripanden. I allsvenskan 2016 var sex poäng avgörande för allt, vart guldet hamnade, vilka som åkte ut. ALLT. OK, för Falkenberg var det mindre viktigt. De släppte in  88 mål, typ, och var  en halv extrasäsong i från att kvala. Otto Martler, som bredvid Gustav Nilsson var lagets ende bra spelare, har belönats med ett  ”jour-kontrakt” av IFK Norrköping.

 

Jag tror på en jämn serie även i år. En serie blir två blir tre vilka i sin tur blir mycket jämna. I respektive serie tror jag att målvakterna kvalité kan bli avgörande.

 

Allsvenskan kommer att ha ett stabilt bottenskikt med fyra, fem, sex lag,  sex, sju lag har chans på medaljerna. Resten kommer befinna sig i en tradig, säsongslång gråzon. Hur man placerar sig inom varje respektive grupp kan säkert avgöras av målvakterna. Vill också passa på att säga att det här inte är någon definitiv ranking. Några målvakter har jag ett väldigt lite av och det är inte riktigt rättvist att döma en enskild målvakt efter en, eller två matcher, speciellt inte unga, oerfarna målvakter vars nerver kan påverka prestationen på ett väldigt negativt sätt. Så det kommer en ny ranking när det behövs, kanske i maj, kanske i juli, kanske i mars 2018.

 

En annan spännande sak är att en del målvakter är väldigt beroende av kvalitén på målvaktstränaren. Det finns stabila allsvenska lag som förlorade 3-4 placeringar per säsong på att ha dåliga målvaktstränare. Eller drabbades av att huvudtränaren använder målvakter som var mindre bra och lät de talangfulla och bättre sitta på bänken. Henrik Larsson var en sådan tränare, liksom Pelle Ohlsson, liksom Peter Gerhardsson, liksom…

 

  1. Andreas Isaksson, Djurgården.

Är bara 35, har en lätt kropp och borde vara topp tre i allsvenskan ytterligare tre, fyra säsonger – ifall han vill.

 

  1. Kevin Sthur Ellegaard, Elfsborg.

Har räddat en stabbig backlinje oc hett oansvarigt mittfält sex år i rad nu. En klok och reaktionssnabb målvakt som alltid står rätt och gör rätt val. Borde ha haft en mycket bättre karriär och utmanat om landslagsposten när han var yngre. Dåliga målvaktstränare?

 

  1. Peter Abrahamsson, Häcken.

Har utvecklats mycket senaste två säsongerna –vilket visar vad en bra målvaktstränare kan betyda. Hur bra är han med fötterna?

 

  1. Johan Wiland, Malmö FF

Han är 36 år gammal och ser ut att väga mer än 78 kilo. Faktum är att han börjar verkar vara  mindre smidig och långsammare nu. Och visst har väl motståndarna vid det här laget sett att han alltid står alltför nära första stolpen? Samtidigt så mycket rutin att han lika väl kunde vara trea.  Eller tvåa.

 

  1. Michael Langer, Norrköping.

En CMore-expert okunnig på allt utom ytterbackar har dissat honom och gett österrikaren ett oförtjänt dåligt rykte som sedan fortplantats. Bra positionering, reaktionssnabb, vig och  lugn. Lite mindre bra i höjden men det är med de mittbackarna inte något större problem.

 

  1. David Mitov Nilsson, Norrköping.

Var extremt lovande men tycker han inte har utvecklats så snabbt som jag hoppades. Troligtvis på grund av alla skadorna. Blir spännande att se var han är nu, ifall han petar Langer.

 

  1. Ögmunder Kristinsson, Hammarby.

Tycker han varit ojämn men under alla omständigheter är han bra på närskott. Och har en bra högsta nivå. Verkar lugn, lite väl lugn. Ser inte heller någon nämnvärd utvecklingspotential.

 

  1. Aly Keita, Östersund.

Han är 30 år nu men har fortfarande potential att höja sitt spela till en placering bland de fyra första. Fötterna kan bli bättre, liksom modet men har annars allt som krävs av en riktigt lovande målvakt. Ja utom ålder då. Om Keita vill, och har en bra målvaktstränare och fysioterapeut har han tre säsonger på sig att nå sitt max.

 

9.Oscar Jansson, Örebro.

När han kom tillbaka från Spurs såg han väldigt lovande ut: modig, reaktionssnabb, bra självförtroende. Sedan hände något, kanske personligt och han petades, förföll och såg inte helt hundra ut när han blev ordinarie igen. Säg så här – han kan mycket väl vara den nye Peter Abrahamsson som spelar i vinterlandslaget i januari 2018.

 

  1. Oscar Linnér, AIK.

Lovande, visst men hur lovande? Ska AIK ta medalj måste han ligga på en nivå som motsvarar topp 5 ranking. En ung och oerfaren målvakt pendlar dessutom ofta i kvalité. Har AIK råd med det? Är Oscar the real deal så kan han ta AIK till guld 2018 men då måste ha få totalt förtroende 2017, hur det är går. Johan Esk dissade Carlgren i går. Enligt mig hade AIK kunnat utmana om guldet redan nu ifall Carlgren varit kvar. Blir det AIK eller Blåvitt som värvar hem Kristoffer Nordfelt från Swansea i sommar? Blåvitt har säkert största behov men inga pengar. AIK har pengar men också så mycket stolthet att de ( Norling) nog kommer ge Oscar väldigt mycket förtroende.

 

  1. Tommy Naurin, Sundsvall.

För tre, fyra år sedan tyckte jag Tommy var topp 6 i landet. Sedan verkar han ha gått bakåt men har ingen aning om varför. Gillar hans attityd. Tror Tommy håller Giffarna kvar i allsvenskan, med eller utan kval.

 

  1. Andreas Andersson, Östersund

Extremt ojämn i Gefle och faktiskt riktigt dålig med fötterna. Sedan gör han snygga TV-räddningar och är reaktionssnabb men det räcker inte. Tycker jag. Är det en sak Graham Potter inte är bra på så är det att bedöma målvakter. Under åren har han värvat en del målvakter som helt enkelt inte hållit en acceptabel klass men ändå varit Potters favos.

 

  1. Anton Cajtoft, Jönköping

Sett honom väldigt lite i klubblaget så min bedömning bygger på U21-landskmaperna där han var en klass sämre än Carlgren. Minst en klass.

 

  1. Tim Erlandsson, AFC Eskilstuna.

Liksom Cajtoft har jag bara sett honom i landslaget och där har han inte imponerat. Såg ut som om han druckit alltför många öl i England. Men har mycket erfarenhet för att bara vara 20. Så både han och Cajtoft har potential att hamna topp 6, fast knappast i år.

 

  1. Ole Söderberg, Kalmar.

Byggd som en stormålvakt men det saknas ett par bitar. Som beslutsmässigheten och ibland omdömet. Har en utmärkt högsta nivå men han når sällan hit. Om Viktor Elm ( seriens kanske bäste mittback) kan hålla ihop ett i övrigt virrigt försvar så kan Ole höja sig.

 

  1. Erik Dahlin, IFK Göteborg.

Andremålvakt enligt ”experterna i media”. Skulle gissa att det är han som står, åtminstone under sommaren och hösten. Får han till slut förtroendet kan han växa och ta ett par placeringar här.

 

  1. Pontus Dahlberg, IFK Göteborg.

Rikard Henriksson på Radiosporten är ”inte orolig” och menar att Dahlberg är en blivande stormålvakt. Nu har jag bara sett 18-årinen mot Norrköping men det var en förskräcklig match för den väldigt unge målvakten. Svårt att tänka mig att IFK vågar satsa honom även om han självklart måste ha många goda egenskaper. Dessvärre har Blåvitt en tradition av att strula till det med alltför unga målvakter som traumatiseras och därefter stannar i utvecklingen. Tydligast märktes Pontus ungdom i fötterna. Det var en junior som behandlade bollen.

 

  1. Joshua Wicks, Sirius.

Bara sett honom i två försäsongsmatcher men det var inte kul. Levde mycket på att han är stor och bred men hade problem med positionerna och vigheten. Vilket resulterade i att han stod upp alltför mycket. Och Benny Lekström kan knappast vara alternativiet. En hygglig allsvensk reservmålvakt, inte mer. Lukas Jonsson har jag aldrig sett. Jag tror Joshua för Sirius 2017 kommer utvecklas till det som hans uppsyn och lekamen associerar till : en Doré-teckning av en biblisk domedagsprofet, predikande….

19. Hela Halmstad

Är det Malkolm Nilsson som står? Har aldrig sett honom. Men säg så här, målvaktsbesättningen förstärker intrycket att HBK kommer sist och får sällskap tillbaka till Superettan av Sirius.

 

 

Annonser

About this entry