Förryckt match Peking borde vunnit

Det var underhållande, en extremt underhållande match mellan Djurgården och Norrköping. Helt avgörande var en skada.  Men låt oss börja från början, när jag kom in efter Linus gick ut.

 

Djurgården spelade med höga ytterbackar och hög press, väldigt hög press. Första 30 i andra var chansartad. Det fanns enorma ytor på kanterna och att bjuda på dem mot ett lag som har två så snabba yttermittfältare som Bärkroth och Eliasson hade varit dumdristigt om det inte vore för skadan. Eric Smith är ingen ytterback och definitivt ingen innerback. Idag spelade han ytterback som en innerback och föll varje gång rakt in i straffområdet. Så Bärkroth fick jobba bakåt hela tiden. Klart han inte kunde och orkade ställa om-

 

Eliasson presterade sitt vanliga försvarsspel och joggade efter de som då fick stå och måtta inlägg.

 

Hade inte Wahlqvisst tvingats gå ut hade Bärkroth kunnat ligga högre och IFK vunnit matchen med 3-1 eller 4-2.

 

Sista 7-8 minuterna orkade inte Djurgården och sjönk ihop på egen planhalva utan att nån orkade pressa bollföraren. Erfarna Norrköping såg passiviteten, såg chansen och tog den. Det skulle slutat där men en olycklig studs , ja två olyckliga studsar kostade Peking två pinnar.

 

Tycker fortfarande att Sjölund är alltför långsam när Peking möter topplag. Dagerståhl fick ensam ansvara för hela innermittfältet och satte sig alltför nära backlinjen. Hans högerbacksspel sista tio var dock imponerande. Tror väldigt mycket att han med Ante och islänningen hade blivit en perfekt trebackslinje.

 

Att Mradti går under Smith när denne går upp för att nicka är betydligt farligare än armbågar i ansiktet. Man borde inte vara målvakt, eller ha behövt ha spelat basket eller handboll för att fatta at det är allvarlige än förlupna armbågar. I basket är det direkt utvisning(diskvalificering – av just det skälet som nu hände – den som går in och stör, tacklar drar undan benen och därmed balansen. Du faller alltid handlöst, har du otur landar du på nacken och bryter den. Alltid minst gult för fega, fula motståndare i luftdueller.

 

Blockar – hur svårt kan det vara? Först Telo och sedan Sjölund som inte kan täcka boll, hålla ihop benen och hjälpa målvakten. Finns inget så svårt som avslut mellan benen för en målvakt. Att Sjölund inte kan hålla ihop benen är ytterligare en anledning att överväga hans medverkan i startelvan mot topplag. Langer hade tagit båda i fall de inte särat på benen. Och Langar var dessutom minst lika bra som Isaksson – hörde inte Jon Persson klaga på honom den här gången heller.

 

Isaksson borde tagit Eliassons frispark, ifall han sett den. Han såg den inte tillräckligt snabbt eftersom IFK hade två man som stod och skymde bredvid muren. Borde vara assist på det, och bonusersättning  till Jens. Nu är detta så vanligt att jag nog tycker att man som målvakt istället kan sätta var sin man vid stolparna och sedan bara ha en två man i muren, på frisparkar närmare än 20-22 meter. Då ökar målvaktens sikt, han behöver inte se bollen lika snabbt och det krävs ändå att frisparkläggaren gör något extra för att det ska bli farligt. Jag hade definitivt testat det här om jag var allsvensk tränare.

Annonser

About this entry