Saman Ghoddos hybris och den eventuella sprickan i ÖFK:s fina fasad

 

Om varför Östersund inte kan bli ett topplag (”Sämsta boll-in-box-laget i allsvenskan?”) skrev jag för två veckor sedan. De har inte några riktigt bra, giftiga avslutare mer än möjligtvis det som Jamie Hopcutt kan bli när han spelat ytterligare 7, 8 matcher från start.

 

Jag spekulerade i varför Saman Ghoddos trots bra steg, bra speluppfattning, utmärkt teknik, stort självförtroende och massor av chanser inte gör så många mål. Sedan dess har Ghoddos missat öppet mål för en vecka sedan och missat frilägen i går mot Kalmar. Kanske börjar det gå upp för fler att detta faktiskt är ett problem för ett lag som på de övriga delarna av planen tillhör topp 4 i allsvenskan.

 

En teori var att Ghoddos vill göra svåra mål, att han inte enbart nöjer sig med att bredsida in en simpel boll utan även göra det snyggt, med elegans och helst även förnedra målvakten lite samtidigt. För att visa att han Ghoddos är en oerhört bra fotbollsspelare.

 

Att välja att istället för att slå in bollen i öppet mål medvetet välja att lägga bollen högt i det hörn som målvakten kommer ifrån är ett tydligt tecken på denna hybris jag försökte precisera – mer utförligt beskrivit här i en text från förra säsongen (”Två missar gör en skyttekung”). Istället för ett enkelt mål vill Ghoddos även förnedra målvakten och då går det som det går även i år – ÖFK missar två givna poäng på grund av hans hybris.

 

I går såg jag bara en repris på ett friläge där han också ska göra det snyggt och bredsida bollen samtidigt som han vänder upp kroppen. Det är inte lika estetiskt tilltalande men ett mindre estetiskt vackert avslut hade förmodligen varit effektivare. Förmodligen skriver jag för vem vet. Vad jag vet är dock att Ghoddos och Potter borde prata om det här för det kan mycket väl vara skillnaden mellan en medalj och en plats i den anonyma kön därefter för Östersunds FK 2017.

 

Eftersom Saman Ghoddos snarare ökat än minskat sin vilja att göra vackra mål får man förmoda att tränare Potter inte tidigare tagit upp det här problem med Saman Ghoddos och att just detta är eventuellt en av Grahams svagheter som tränare – att han tänker alltför positivt om sina spelare och hellre boostar laget än kritiserar individuella spelare för enskilda detaljer. Detaljer som kan verka små men som i det här fallet får gigantiska konsekvenser.

 

Ett tecken på att Graham ändå är problemet på spåret är att han bytte ut Saman Ghoddos efter en nonchalant friläges miss i mitten av andra. Ghoddos var irriterad över bytet, CMores kommentator påpekade spelarens frustration men istället för att då låta kameran följa Ghoddos och hans möte med tränare Potter valde CMores producent att istället lägga ut bilder på inbytte Aieshs ryggtavla. Att undvika en eventuell konfrontation är naturligtvis helt i CMores filosofi, så länge det inte handlar om potentiella feldomslut. Hade man haft samma etik vad gäller det andra som sker vid en fotbollsplan hade vi fått se mötet Ghoddos vs Potter ur fyra olika vinklar, i super-slow-mo och troligtvis en expert på läppläsning direktuppkopplad.

Annonser

About this entry