Sexskandalen som inte skakar italiensk fotboll

Lazios president har utsatts för sexuellt ofredande och trakasserier. Av italienska fotbollsförbundets ordförande. Det är vad som har hänt. Det hade jag velat skriva. Hade velat skriva att Italien är skakat av sexskandalen men landet är dessvärre allt annat än skakat. Italien bryr sig inte – det som är en jättestor artikel i New York Times och The Guardian blir inte ens en notis i italiensk media.

 

Det finns videobevis på att den mäktige före detta ordföranden Carlo Tavecchio tar presidenten för Lazios damsektion Elisabetta Cortani på brösten och kommer med grova sexuella förslag. Den kvinnliga italienska domstolsdomaren som i veckan ogillade stämningen menade bland annat att Cortani var allt för gammal, hon hade fyllt 50 år, för att det skulle ses som sexuellt ofredande.

 

”“Maybe I am old for them,” Ms. Cortani, a mother of two, said in an interview Thursday. “But I can assure you that I felt in a position of subordination, I felt afraid. Because being in that room meant being in the heart of Italian soccer. And in that room, subordination and fear have no age.”   – citat ur NYT.

 

Cortani var så pass rädd för konsekvenserna av att anmäla Tavecchio att hon inte vågade gå till domstol med sina bevis förrän dagen efter att Sverige slagit ut Italien i VM-kvalet och Tavecchio (som samtidigt var ordförande för hela Serie A) tappat en stor del av sin makt och inflytande. Han avgick också den 20 november – ett halvår efter att han återvalts för en ny treårsperiod – som direkt följd av den svenska versionen av ”Miraklet i Milano” sex dagar tidigare.

 

Frikännandet är överklagad men konsekvensen är att ifall du till exempel turistar i Rom och ser en kvinna över 50 år vars bröst du av någon anledning plötsligt inser du skulle vilja krama så gör för Guds skull det – det är fritt fram med hänvisning till italiensk lag och torsdagens frikännande av Tavecchio.

 

PS Det finns här uppenbara likheter mellan den så kallade Kulturprofilen Jean-Claude Arnault och ordföranden. Att de har så stor makt att kvinnor som utsatts för deras våld och övergrepp inte vågar berätta eller vittna. Och gör de trots allt det kommer deras historier att tystas ned, förringas och förklaras osanna. Samtidigt som deras karriär är över. Det samma gäller naturligtvis i det italienska domstolsväsendet – är du kvinna och vill göra karriär i en manlig värld så måste du offra något och ställa in dig i ledet. Så fungerar patriakatet.

 

Pss Miraklet i Milano är också en filmhistorisk klassiker (och helt jävla underbar film från 1951) av Vittorio de Sica.

 


About this entry