Vad är felet med allsvensk fotboll del 2

Konstgräs – är det därför de allsvenska lagen är så gräsligt kassa när de möter europeiskt motstånd? Troligtvis både ja och nej. Mest ja.

 

Först dissade jag kategoriskt fb-vänner som skyllde på konstgräset. Sedan fördjupade jag mig i problematiken och började med att kolla hur det ser ut för motståndarna. Förutom den yppersta herreliten spelas nästan all fotboll i dag i Europa på konstgräs. Gräs (eller hybridgräs) är en lyx som endast rika professionella klubbar har råd med. I till exempel Barcelona tror jag inte det finns andra gräsplaner än de som tillhör Barça och Espanyol. I Holland, när spelarna i högsta divisionen gjorde uppror mot konstgräset förra året, spelade fyra av 16 klubbar i högsta divisionen på konstgräs och nästan samtliga i andradivisionen.  I princip all ungdomsfotboll spelas på konstgräs. Det hade varit ekonomiskt omöjligt att bedriva ungdoms- och breddfotboll utan konstgräs.

 

Hybridgräset är faktiskt det som dominerar elitfotbollen i vår del av världen. Alla lag i EPL spelar på hybridgräs och andelen fictionsgräs varierar men är aldrig högre än 20 procent. Alla VM-matcher i Ryssland spelades på hybridgräs men det innehöll endast 5 procent plast. Plastgräs har från och med i år förbjudits i franska ligan och från 2020 även i högsta holländska ligan. I Holland har i brist på andra förklaringar just konstgräs fått ta en stor del av skulden för landslaget, och klubblagens, brist på framgångar de senaste säsongerna.

 

Så oavsett fördelar och nackdelar med konstgräs borde man kunna begära att alla lag i allsvenskan spelar på hybridgräs, kanske även Sundsvall och Östersund eller?

 

En del av Östersunds framgångar i Europa kom tack vare konstgräset på Jämtkraft Arena. Flera av lagen från södra Europa hade uppenbara problem med passningsspelet eftersom det går alltför snabbt på ren plast. Kortfattat går det ut på att på plast spelar du bollen på fötterna, på gräs går det långsammare och du spelar bollen framför medspelarens fötter. Även studsen blir märkbart annorlunda i den mån studsen har betydelse för andra än målvakterna.

 

ÖFK stora fördel och signum de senaste åren är just det snabba passningsspelet direkt anpassat till hemmaplanen. Det ska bli spännande att se ÖFK på Vångavallen i höst för som motsats kan man lyfta fram det inte helt moraliska i att Trelleborgs FF alltid försöker mixtra med planen för att vinna fördelar. De brukade ha allsvenskan i särklass högsta gräs med 25 mm, när 20-22 var standard. Mot Hammarby i förra veckan vattnade man inte och gästerna hade stora problem med en boll som fastnade i gräset eller rullade väldigt, ja faktiskt extremt och lite löjeväckande långsamt. På Tele 2 har Hammarby cirka 15 mm högt konstgräs.

 

MFF tog förra säsongen fler poäng i procent på konstgräs i förhållande till naturgräs men det kan också förklaras av att ju sämre klubbar, desto sämre ekonomi och ju större risk/chans att de spelar sina hemmamatcher på konstgräs. Vilket för oss till den oundvikliga frågan. ”Elfsborg och etik!” Den enda tabellen jag sett med poängfördelning på konst- respektive naturgräs jag sett är från 2015. Mästarna Norrköping tog 2.23 poäng i snitt på konstgräs, 2.12 på naturgräs. Störst skillnads var det för som tog 2.17 hemma på sitt eländiga plastgräs och bara 0,71 på naturgräs det vill säga man var 0.06 procent ifrån att vinna SM-guld på konstgräs och 0.19 poäng från att kvala på naturgräs…

 

Det finns alltför få vetenskapliga studier för att bevisa att konstgräs ger fler skador, eller cancer. En holländsk undersökning från 2016 avfärdade de slutsatser som tidigare forskning (framförallt nordamerikansk) vad gäller sambandet cancer och konstgräs antytt.  För äldre spelare som mig själv är konstgräset hårdare underlag något som känns mer och förmodligen ger fler förslitningsskador. Det stumma, hårdare insättningen vid löpstegen sliter mer på leder och ligament, den ökade kompressionen kan förmodligen även på sikt öka påverka benstrukturen. Tror jag. Rimligtvis påverkas också broskbildningen negativt av det hårdare underlaget. De mest högljudda konstgräskritikerna i svensk elitfotboll som Rosenberg, Bjersmyr och Toivonen är för övrigt alla långt över 30 år.

 

Förmodligen är det största nu påvisbara problemet med konstgräs (förutom de uppenbara miljöproblem som uppmärksammats i handbollsstaden Lund) att kroppen (och passningsspelet) inte mår bra av att ständigt byta underlag. Det går inte att komma ifrån att det är två olika sorters fotboll som ställer olika krav på spelarna och deras kroppar. När nu allsvenskan efter flera decennier lyckats enas om en gemensam boll är nästa och naturliga steg även att man spelar på ungefär samma underlag. Tycker jag.

 

Det vore därför på sikt fullt moraliskt och miljömässigt rimligt att allsvenskan ställde krav på hybridgräs och hur de används. Arenor som Bravida, Borås, Nya Parken, den i Örebro och Tele 2 borde kunna ha hybridgräs, tycker jag. Ja, även Vångavallen så att de kunde mixtra mindre med underlaget ifall gemensamma krav infördes.För det är trots allt bestickande att förutom ÖFK så är de enda två svenska klubbar som haft framgångar i Europa båda från Skåne och har en ordentlig och djupt rotad gräsfotbollskultur (det är inte TFF).  Däremot är det en ganska stor ekonomisk fråga: Hybridgräset på Stadionområdet i Malmö kostade skattebetalarna 23 miljoner kronor för två planer och MFF hyr dessa för sammanlagt 1,5 miljoner per år. Driftskostnaderna har jag ingen aning om men de är naturligtvis avsevärt mindre än med naturgräs. Och antalet brukstimmar ökar från 300 på gräs till minst 600 med hybrid.

 

Hybridgräs kommer alltså på kort sikt ge lite ökade kostnader. Jag tror att man tjänar in det i ett längre perspektiv mer inriktat på att förhindra förslitningsskador, av både miljö och människor. Kanske kan även de stora klubbarna i Mellansverige som hela tiden sviker i de gränslösa turneringarna på sikt öka sina inkomster så att de inte hamnar alltför långt efter de skånska…  J

 

 

 


About this entry