Vad utmärker en bra ordförande i MFF?

Jag tycker det var rätt av Jan Wifstrand att tala om vad han tycker krävs av en ordförande i Malmö FF. Jag undrar om alla ni som röstade för Anders Pålsson vet vad han har för kvalifikationer, förutom valberedningens förtroende?

Det är belysande, som Max Wiman skrev och ska ha cred för, att på mötet där Anders Pålsson presenterades ställdes inte en enda fråga. Över huvud taget.

Så har det alltid varit i MFF, man rekryterar internt och det ställs inga frågor för en fråga skulle vara ett misstroendevotum. Att fråga är att ställa sig utanför ”MFF-familjen”. Ungefär som det är på MFF:s presskonferenser. Har det gått dåligt så hukar lokala media sig i bänkarna och de enda som ställer kritiska frågor offentligt har och hade alltid Stockholms- eller Göteborgsdialekt. Den eventuella kritiken tog lokaljournalisterna efteråt: ”internt” mellan fyra ögon.

Det gladde mig att Max äntligen hade guts till detta men det innebär också att kritiken har förankring, annars hade Max aldrig skrivit. Det glädjer mig att Jan Wifstrand gör sig till tolk för en troligtvis rätt stor och mäktig grupp kritiker. För Jan är blott budbäraren. Det finns starka krafter inom och utanför MFF som inte gillar Anders Pålsson men de vågade inte sig ut ur garderoben den här gången.

Den som är nyfiken kommer säkert märka det på nyanser i uttalanden av olika personer i fall resultaten nu inte blir som det är bestämt. Och det gör resultaten, för eller senare. Det kommer frågor, från början små och oskyldiga men de växer i antal och vredesmod. Precis som jag skrev för en vecka sedan om Uwe Röslers revolution sker ibland de mest märkliga ting – som att landets i särklass bästa fotbollslag inte vinner. Typ Öster och troligtvis tack och adjöss till cupturnering och vårguld. Det går så snabbt att bli mänsklig i Malmö, ibland.

Den genomgripande förändring som revolutionen inneburit (utan att några offentliga frågor ställts) betyder att organisationen är ny och inte satt sig riktigt. Att samtidigt börja revolutionera/uppgradera MFF:s styrelse tror jag hade varit ett misstag. Det får ske i omgångar, ifall de nu över huvudtaget kommer ske.

Jag känner inte Anders Pålsson. Men jag känner Jan Wifstrand, och Tony Ernst och Bengt Madsen ganska väl. Klart man som Tony kan håna Jan för att han inte brukar gå på årsmöten men hur seriös är egentligen den kritiken? Klart man kan klanka på Jan för att han är kritik men är det någon som av moraliska skäl absolut inte har rätt att göra det så är det väl Bengt Madsen? Få har gjort så mycket illa för föreningen som den maktfullkomne och lätt despotiske Bengt Madsen, malmöfotbollens motsvarighet till President Trump. Det är ingen tillfällighet att de svaga, för att inte säga relativt urusla, resultaten MFF presterade under hans epok och mandat även ska tillskrivas hans personliga oförmåga och misslyckande som ordförande.
Det var för övrigt heller aldrig någon som ställde en fråga till Bengt Madsen och gjordes det ändå så buande medlemmarna och Madsen hånade frågeställaren.

Jag håller med Jan om de tre kriterierna för en ordförande i Malmö men kan omöjligt bedöma hur pass väl, eller illa, Anders Pålsson fyller dessa. Men två saker har jag synpunkter på, negativa synpunkter.

I det ögonblicket du väljs till ordförande i MFF måste du vara ödmjuk. Att vägra kommentera kritik är inte en form av ödmjukhet utan bara dumt, eller fegt. Hur fel än Anders Pålsson tycker Jan Wifstrands kritik är så var Pålsson förberedd på den och borde kunnat kommentera den med att han välkomnar seriös och initierad kritik. Att det är viktigt att det är högt i taket i de delar av Malmös verksamhet som nu ändå har ett tak. Då hade han totalt desarmerat kritiken och vunnit skratt och förtroende. Nu valde han istället tystnaden. Det är ängsligt och dåligt omdöme, speciellt ur medialt perspektiv.

Han säger, enligt KvP, att ”Det är en mycket speciell roll, den finaste rollen i Malmö stad”.

För att travestera salige Eric Perssons maxim om att ”man tar guld men får silver”. Du är ordförande i MFF, det är ingen roll du tilldelas. Roll är något du spelar, iklär dig i. Falskt eller äkta men likväl något onaturligt och utan riktig autenticitet.

Det har inte börjat bra, det kan bli än värre framåt 18-snåret idag. Vi får hoppas att Anders Pålsson är klok nog att se till att han omger sig med goda och erfarna rådgivare. För de verkar behövas.


About this entry