”En vårdag i Helvetet”/ Kullersten och Jørgen Leth

Faksimil från Politiken

Jag hatar kullersten. Gör sig bra i gamla stadsmiljöer men är vedervärdigt att cykla på. Köpenhamn är fullt av kullersten. Näst Rom och gamla Östberlin finns det ingen europeisk stad med mer kullersten och gatsten än den självutnämnda ”Världens Cykelhuvudstad”.

Allra mest kullersten (”Brosten” på danska) ligger det längs vägen mellan Paris –Roubaix. Det är en av idrottsvärldens mest ökända och klassiska lopp som klockan 11:e drar i gång den 117:e upplagan.

Danska tidningar har skrivit om det i flera veckor. Dels för att cykelintresset är oerhört stort här trots avsaknaden av megastjärnor och dels för att ingen dansk någonsin vunnit loppet. Det sistnämnda gläds jag extra mycket över. Som svensk på Vesterbro älskar jag Magnus Bystedt, som vann loppet för 15 år sedan – det är en av de största svenska cykeltriumferna genom tiderna, framförallt i den miljö jag cyklar och lever i.

Faksimil från Politiken

Loppet är fullt av tragik och triumf – har skrivit om en dansk bok som skildrar loppet.

Den andre stora cykelsnackisen är att 82-årie Jørgen Leth inte får kommentera årets Tour de France från Frankrike. Danska TV 2 har erbjudit honom e nstudio i Odense, lyxhotel och en bra fransk restaurang runt hörnet men Leth vägrar: Frankrike eller inget. Politiken har en över 100 år gammal spalt där man ironiserar över den gångna veckans händelser – den ägnades nu Jørgen Leth och hans språk och beskrivningar är perfekt och förfärligt roligt fångat.

Men först ska jag i väg till mig gym (Fysisk Form eller Vester Bronx) och spinna: det är alldeles för kallt för att träningscykla ute, kullersten eller inte…

Ps ”En vårdag i Helvetet” är namnet på Jörgens Leths prisbelönade och poetiska dokumentärfilm om Paris-Roubaix från början av 1970-talet.


About this entry