Bristen i höstens MFF

Läser de lokala MFF-krönikörerna i SDS och Skånesporten. Förstår inte riktigt hur de tänker.

SDS tycker det är lite kris och att MFF ska köpa något, oklart vad.

Skånesporten hyllar Beijmo och det kan man kanske göra men han har alltså inte spelat riktiga matcher på ett år och normalt tar det minst en månad innan han är i matchform. Och det är alltså en form han måste spela sig till, typ mot Falkenberg och andra matcher MFF inte kan tappa poäng i. Det kommer kosta. Jag tror MFF är ute efter en flexibel ytterback, wingback till 2020, inte Bergets ersättare den här hösten.

Strafftraumat har jag behandlat i en tidigare text. Alla oavgjorda matcher innebär inte kris. Kris blir det först ifall MFF åker ur EL-kvalet i morgon. Det är inte kris att tokdominera i 45 minuter men sparka i luften framför tomt mål, som Rosenberg. Eller att avslutet tar Rosenberg i nacken och studsar i ribbans nederkant. Inte heller kris när en domare ska försöka kompensera för ett dåligt tidigare domslut med ytterligare ett – Lewickis korrekta mål!

Det viktiga är att MFF har spelat riktigt bra när de behövde det men haft otur, nästan bara otur. För det finns en sorts spelare MFF saknar och borde köpt in. Fast som de delvis redan har…

Ole Törner tycker att MFF har fem bra anfallare och inte behöver fler. Jag tycker MFF behöver en hungrig, ambitiös Carlos Strandberg eller något ännu större. För de fem i Malmö är mer eller mindre likadana forward allesammans. I de här matcherna när MFF belägrar straffområdet behövs en stor, kraftig spelare. Det är ingen tillfällighet att så många mål i de matcherna har gjorts av MFF:s mittbackar efter fasta situationer. MFF saknar en riktig murbräcka som stångas mot mittbackar, som markerar revir på ett helt annat fysiskt sätt än vad Molins, Mackan med flera är förmögna till.

Där är bristen i höstens MFF!

Annonser

About this entry