De sanna hockeykrigarna

”Det var ett bra sätt att utkämpa krig”. Jim Flick och ett par andra av de kanadensiska flygare som terrorbombat Tyskland, men tvingats nödlanda i Skåne, spelade i svenska hockeyserien 1943-44. Antingen i eget lag ”Kanada” eller med dalaklubbarna. Det blev succé, både läktare och utvisningsbås fylldes. Just där och då börjar även bandylaget Leksands IF:s transformation till framgångsrik ishockeyklubb.

Lars Ingels, populärvetenskaplig idrottshistoriker med hjärtat runt Siljan har pusslat ihop en imponerande berättelse trots svårhanterligt källmaterial. Ingels skriver bra och lagom stringent. ”De kanadensiska bombflygarna och Leksands IF” (Idrottsförlaget) är en spännande bok om humanitet och hockeyidyll på is som hela tiden kontrasteras av världskrigets fasor och lidande överallt runt omkring rinken bakom Läroverket.

Initialt ger Ingels en översiktsbild av den svenska hockeyns forntid, så cirklar han runt idrotten under andra världskriget, ägnar flera, detaljerade kapitel åt bombningarna av Tyskland för att till sist landa i den osannolika historien om de verkligt sanna hockeykrigarna. Detta under en tid då Sverige ”lyfte pucken över sargen” sex år i rad. Man var officiellt neutralt men hängde i hemlighet med de som råkade leda kriget just för tillfället. Först Nazi-Tyskland, efter Stalingrad med de Allierade.

Kopplingen mellan världskrig och kanadensisk hockey var stark. OS-guldet 1920 (12-1 i finalen mot Sverige som fick kanadickernas riktiga hockeyklubborna som tack för matchen) erövrades av isländska invandrare som nyss slagits i skyttegravarna lite söder om Antwerpen. Överhuvudtaget har kanadensisk hockeyspelare alltid utgjort en god jordmån för soldatlivet. Kanada var en engelsk koloni och unga NHL-spelare ansågs utgöra en förträfflig utfylld av bombkratrarna i ingen-mans-land. I nästa världskrig fyllde de bombplanen, de som hade de allra högsta förlusterna, i människoliv. Med andra ord självklart att de få överlevande flygarna hade en gedigen hockeyerfarenhet.

I förbifarten får vi även sensationell, lokal världshistoria. Den skyldige till Krylboattentatet, mot ett tyskt ammunitionståg, var troligtvis Axel Munthes son, från Leksand – han var även engelsk militärattaché och utvisades dagen efter. Sabotaget spelar även en viktig roll i en av Jan Guillous historieböcker. Men även hon som kallades ”Atombombens moder”, den österriska kärnfysikern, och pacifisten, Lisa Meitner som USA misslyckades med att värva till Manhattan-projektet var i Leksand den dagen projektet realiserades, då atombomberna för över Hiroshima och Nagasaki.

En oväntad men alldeles utmärkt annorlunda historiebok både för tonåringar, hockeyfrälsta och åldrande sportnostalgiker!